Baltazar Garzón: "Den universella rättvisan berör också Honduras"


Bild: Yulissa Varela
25 augusti


Igår verkställdes seminariet, ”Utvecklingen av den internationella straffrätten inom ramen för brott mot mänskligheten och grova kränkningar mot de mänskliga rättigheterna” i Tegucigalpa.

Seminariet är en del av det påverkansarbete som genomförts av det europeiska civila samhället (CIFCA, och FIDH), och honduranska organisationer (CIPRODEH) i syfte att uppmärksamma de brott som begåtts mot de mänskliga rättigheterna i Honduras sedan statskuppen den 28 juni och att de personer som begått dessa kan ställas till ansvar.

Bland panelisterna befann sig den världsberömde domaren Baltazar Garzón som försökte 1999 att få den förre diktatorn i Chile Augusto Pinochet utlämnad från Storbritannien till Spanien anklagad för brott mot mänskligheten. Garzón var mycket tydlig i sitt tal och klargjorde att brott som folkmord, tortyr och förföljelse är brott som kan straffas med den universella rättvisan och att systematiska kränkningar mot personer i ett land berör hela världsamfundet.

Ett brott mot de mänskliga rättigheterna är ett brott för mycket!

Trots att Honduras har fått en tydligare plats i världskartan efter statskuppen den 28 juni i år har uppmärksamheten på den internationella fronten allt mer tinat bort. Manifestationerna inne i landet har dock blivit allt fler och intensivare liksom brotten mot yttrandefriheten, föreningsfriheten, rätten att demonstrera och rätten till fri rörlighet. Massarresteringarna fortsätter och selektiva mord tillhör vardagen i landet. Ett flertal ledare från civila samhället som fortsatt de fredliga demonstrationerna går med gipsade underarmar efter att de har blivit slagna av polisbatongerna.


Måndagen de 17 augusti anlände en delegation från Interamerikanska systemets (OAS) mänskliga rättighets kommission. Syftet är att verifiera om det förekommit brott mot de mänskliga rättigheterna. Delegationen kommer att ta emot besök från personer som anser att deras rättigheter blivit kränkta . Delegationen kommer öven att besöka en del statliga institutioner utan att ha kontakt med de facto regeringen. OAS har tydligt sagt att man inte erkänner Roberto Micheletti som Honduras president.

De facto regeringen säger att inga brott mot de mänskliga rättigheterna skett och fortsätter med valprocessen som om inget hänt. Hur många demonstranter måste arresteras, få sina armar gipsade på grund av polisens våld och sina familjemedlemar hotade till livs för att kunna prata om brott mot de mänskliga rättigheterna?


Giovanni Rojas

Statskuppen i Honduras har fyllt sin första vecka

Managua 5 juli 2009
Statskuppen i Honduras har fyllt sin första vecka och trots internationella påtryckningar vill inte statskuppsregeringen ge med sig.

Tvärtom, man förbjuder folk att protestera och röra sig fritt i landet, man inskränker medborgarnas fri- och rättigheter och det militära och polisiära förtrycket har resulterat i flera arresterade, hotade till livs, skadade och dödade honduraner.

Det internationella samfundet har klart uttryck sin avsky mot den militärt stödda statskuppen och Honduras isoleras mer och mer gentemot en ny värld som gemensamt uttrycker sig för demokratin och respekt av de mänskliga rättigheterna.

Idag den 5 juli 2009 har tusentals människor tagit sig till Tegucigalpas internationella flygplats, Toncontin, i väntan på president Manuel Zelayas återkomst till landet. Flygplatsen är full med militärer på landningsbanan och kryppskyttar uppe i höghusen som siktar på folkmassan. Militärerna kastar tårgas och skjuter på demonstranterna.

Internationella röda korset rapporterar att ett flertal personer skadats och två har dödats. Vid halv fem på kvällen skymtas ett flygplan vid solnedgången och folkmassan hurrar. Militärerna ställer ett fordom mitt på landningsbanan och flygplanet kan inte landa, flyger runt ett par gånger i himlen och flyger sedan till Managua, Nicaragua. Statskuppen i Honduras fortsätter dock sin gilla gång.

Giovanni Rojas
Landkoordinatör
Forum Syd Comayagua, Honduras

Alla väntar spänt på besöket

Managua 3 juli 2009

I dag väntas OAS generalsekreterare José Miguel Insulza kommas till Honduras. Målet är att kunna övertala statskuppsmyndygheterna att återinsätta president Manuel Zelaya utan nån som helst förhandlingsutrymme.

Alla väntar spänt på besöket. Ett par kvarter från den Internationella flygplatsen Toncontin hörs en stark explosion. En stund senare anländer fredspristagren Rigoberta Menchú med en delegation från Guatemala och som säger sig vara i samma linje som OAS, FN och EU; fördömma statskuppen i landet men försöka hitta en fredlig lösning.

Samtidigt öppnas åter igen gränserna till Nicaragua, Guatemala och El Salvador efter två dagars total stängning. Världen visar sin oro och vilja att återuppliva demokratin i Honduras men ännu finns det inga förhandlingsförslag, bara röster för och emot statskuppen.

Vad kommer hända imorgon när president Manuel Zelaya förväntas komma till landet?

Giovanni Rojas
Landkoordinatör
Forum Syd Comayagua, Honduras

Möte med Sida i Tegucigalpa

Tegucigalpa 2 juli 2009

Jag förflyttar mig till ett möte med Sida i Tegucigalpa för att analysera situationen i landet och utbytta information.

På vägen dit, vid El Obelisco skymtas en folkmassa förbered för att manifestera sig mot statskuppsregeringen. Militärer och poliskravaller finns på plats för att förhindra manifestanternas framåtmarsh. Några kvarter längre fram ser jag husbyggnaden, där radiostationen 36 brukade fungera, tom och omringad av militärer.

I San Pedro Sula trappas våldet upp och borgmästaren i San Pedro Sula (Honduras andra viktigaste stad), Rodolfo Padilla har blivit ersatt av Roberto Michelletis brorson William H. Micheletti. Demonstranter med käppar och sten kommer in en stark konfrontation med kravallpolis och militärer.

Organisationer ringer och meddelar att flera personer är skadade, arresterade och ett flertal försvunna. Ett dekret antaget igår kväll av parlamentet godkännande ger militären tillstånd av stå över de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna. Utegångsförbudet fortsätter från 22:00 -06:00, militär och polis från bryta sig in i personers hem utan husrannsakningsorder och personer kan anhållas under 24 timmar utan att få veta vad de anklagas för. Honduranerna förlorar även sin föreningsfrihet, rätten att demonstrera, rätten till fri rörlighet, fri information och frid i sina hem.

Giovanni Rojas
Landkoordinatör
Forum Syd Comayagua, Honduras

Ännu en dag har gått i statskuppens Honduras

Comayagua, Honduras 1 juli 2009

Ute på gatan i Comayagua verkar allt vara lugnt, folk öppnar sina affärer och tanterna på hörnet bredvid kyrkan La Merced säljer som vanligt tortillas som inte får fattas vid frukostbordet.

I dagens tidningar visas Roberto Michelleti omringad av en folkmassa täckt av blå-vita flaggor skrikandes ”Ut med Mel (Manuel Zelaya)”. Vad hände med alla demonstranter som kunnat ta sig in till Tegucigalpa för att kräva president Manuel Zelayas återställande till makten? Mycket talar för att den militära insatserna i landet har förstärkts och förtrycket trappats upp genom militära, polisiära, politiska och juridiska åtgärder.

Samtidigt som Michelletis anhängare sjöng nationalsången tillfångatogs i Progreso (norra delen av landet) Marcelino Martinez, en erkänd försvarare av de mänskliga rättigheterna i regionen, tillsammans med ett tiotal andra personer. I samma stad tillfångatogs även journalisten Dunia Montoya från tidningen ”Vida Laboral”. I Ahuan gick journalisten Nahun Palacios samma öde tillmötes.

Ett flertal borgmästare som vågat uttrycka sig mot statskuppen har blivit hotade och i staden Tocoa har Borgmästaren Adán Fúnez blivit ersatt av en före detta borgmästarkanditat utsett av den ”nya regeringen”. I denna stund får jag ett samtal från en ledare från Coordinadora de Organizaciones Lajeñas(COL) som informerar att borgmästaren, kommunfullmäktige och hela det civila samhället i Las Lajas (1 timme norr om Comayagua) har efter en öppen församling beslutat att fördöma statskuppen och förflytta sig till huvudstaden för att föra fram sitt budskap.

Utegångsförbudet som befinner sig i sin tredje dag har förlängts fram till fredagen den 3 juli mellan kl. 22:00 till kl. 05:00. Bensinstationerna tillåter inte att man tankar för mer än 400 Lempiras (21 USD) och de bussar med protestanter som vill in till huvudstaden stoppas. Människorna som lyckats komma fram gör det till fots.

OAS har beslutat att ge ett ultimatum till Micheletti; att återställa den avsatta presidenten inom de 72 nästkommande timmarna. Detta gör att President Manuel Zelaya har flyttat, sitt återvändande till landet, fram till helgen. Fram till dess kommer vi med all sannolikhet räkna med att ha fortsatt stängning av gränserna till Nicaragua, El Salvador och Guatemala och varorna som kommer in till landet blir mindre och mindre. Dock kommer befolkningen i Intibuca, Gracias, Lempira, Santa Rosa de Copán, Las Lajas, La Paz, Marcala, La Esperanza, Tocoa, Trujillo, Progreso och befolkningen i flera andra kommuner att fortsätta att protestera och fördöma statskuppen som skakat Honduras.

Giovanni Rojas
Landkoordinatör
Forum Syd Comayagua, Honduras

Jag sitter här på Forum Syds kontor i Comayagua

Comayagua, Honduras 30 juni 2009

Har precis kommit tillbaka från att ha ätit lunch hos en medarbetare.

Jag har hela förmiddagen följt nyheterna på Internet och ringt till de lokala organisationsledarna runt i landet för att få veta hur de mår och för att få veta vad som verkligen händer.

Här i Honduras finns det två slags medborgare. De som tittar på de nyheter som visas på tv och lyssnar på lokal radio, och de som ser med egna ögon vad som händer runt i landet.

De första säger att allt är lugnt och att det äntligen finns en president som ska ställa till ordning och reda i landet. De sista sörjer sitt land som befinner sig i ett totalt kaos och kan samtidigt inte tro att militären i Latinamerika fortfarande förtrycker, bryter mot de mänskliga rättigheterna och förvandlar de demokratiska erövringarna till tomma och meningslösa ord i den honduranska författningen.

Det finns rapporter på ett 80-tal skadade personer, 1 dödad person, 30 arresteringsorder på ledare från det civila samhället och tydliga brott mot yttrandefriheten och rätten till att röra sig fritt i landet. Journalister, både nationella och internationella, har blivit attackerade av militären samtidigt som bönder, arbetare, lärare, lencandianer och andra samhällsmedborgare över hela landet har förhindrats att ta sig till huvudstaden i jakt efter att protestera mot statskuppen som fördömts av Amerikanska staternas organisation (OAS), Förenta Nationerna (FN) och Europeiska Unionen (EU).

Honduras har hela världens ögon på sig men samtidigt börjar isolationen kännas vid. Bensinpriset stiger kraftigt, gränserna stängs och bilderna som visas ut i världen handplockas av dem som har makten. På torsdag återvänder president Manuel Zelaya till landet. Man vet inte med all säkerhet vad som kommer hända honom, antingen omfamnas av folkets jubel eller statskuppens president Roberto Michelletis handbojor.